Och människan skapade Gud

Jag har blivit typiskt svenskt uppfostrad in i kristendomen, dvs det finns inte en enda person i min familj eller släkt som faktiskt tror på någon Gud, men ändå är jag både döpt, konfirmerad och har som barn/ungdom suttit på otaliga bibelmöten och deltagit i aktiviteter i pingstkyrkan. Jag har varit med i musikaler vars syfte var att främja Guds existens och jag har stått på knä och bett - till någon som jag redan på den tiden var ytterst skeptisk till om han verkligen existerade. Men jag gjorde det för det är så det fungerar i det samhälle som jag är uppvuxen i. Ett pyttelitet samhälle som ligger så nära bibelbältet att jag kan räkna upp säkert tio olika kristna församlingar där - i en kommun bestående av 5284 människor. För mig är det ganska skrämmande fakta.

Jag ser ingen som helst logik i att tro på någon som påstås vara synonym med godhet, men som vållar mer ondska än något annat i världen. Någon som påstås vara allsmäktig, men som låter barn svälta, kvinnor våldtas och människor mördas. Det går inte ihop sig i min värld. Inte heller kan jag ta till mig att det är upp till oss själva huruvida vi ska få komma till himmel eller helvete efter döden, då vi enligt den kristna tron måste underkasta oss någon för att komma till det förstnämnda. Då är det inte vårt eget val.

Har hittat två böcker som tar upp det här med Guds icke-existens, som jag nog snart kommer klicka hem. Tycker det är enormt intressant att läsa om, speciellt efter att jag läste Richard Dawkins Illusionen om Gud, och jag tror att de allra flesta skulle må bra av att försöka resonera kring livet utan att försöka blanda in någon högre makt i det.



Beskrivning: Och människan skapade Gud vill förändra vår förståelse av religionens uppkomst. På denna fascinerande resa genom historien avslöjas ett mönster i judendomens, kristendomens och islams utveckling och en mycket jordnära grund för hur de heliga texterna växte fram. Med utgångspunkt i arkeologi, teologi, antropologi och evolutionär psykologi visar Robert Wright att religionens syfte omedvetet har varit att stärka sociala strukturer, något den kan fortsätta att göra även i globaliseringens tidsålder. Boken tecknar en bild som kanske upprör troende, men som ändå lämnar dörren öppen för en gudomlig makt av en helt ny sort. För den som läste Richard Dawkins Illusionen om Gud är denna bok en självklar fortsättning. Dawkins visade att den traditionella idén om Gud är en illusion. Wright visar hur och varför vi människor skapade Gud.



Beskrivning: De flesta människor - från religiösa fundamentalister till icke-troende forskare - är idag överens på en punkt: Vetenskapen har ingenting att säga oss om moral. Vårt motstånd mot att vetenskapligt undersöka frågor om mening och moral har blivit det vanligaste sättet att rättfärdiga gudstro, men fungerar också som ett indirekt försvar för de brutala övergrepp som idag begås mot människor i religionens namn. I Moralens landskap river Sam Harris den förmenta muren mellan fakta och mänskliga värderingar. Med nya perspektiv på uråldriga frågor om rätt och fel, gott och ont, visar han att vi redan vet tillräckligt om hjärnan och dess relation till det som sker i omvärlden för att kunna hävda att det existerar vetenskapliga svar på människolivets viktigaste frågor. Religionens intrång på värderingarnas sfär kan därmed slås tillbaka. Precis som det inte finns någon kristen fysik eller muslimsk algebra, kan det inte finnas någon kristen eller muslimsk moral.

Att läsa om djävulen

Hemklickat: John Miltons Paradise Lost.
Hoppas på riktigt snabb leverans, för jag är lässugen till tusen!

"Abashed the devil stood,
And felt how awful goodness is.
"


Att komma ihåg

"Remember me when I am gone away,
Gone far away into the silent land;
When you can no more hold me by the hand,
Nor I half turn to go, yet turning stay.
Remember me when no more day by day
You tell me of our future that you plann'd:
Only remember me; you understand
It will be late to counsel then or pray.
Yet if you should forget me for a while
And afterwards remember, do not grieve:
For if the darkness and corruption leave
A vestige of the thoughts that once I had,
Better by far you should forget and smile
Than that you should remember and be sad."

Christina Rossettis "Remember".

Att vara besatt av Edgar


Att vara förväntansfull

Jag älskade The heroin diaries.
Jag är övertygad om att jag kommer älska This is gonna hurt minst lika mycket.


Nu får det hemskt gärna bli april.

Att läsa om en svart katt

One night, returning home, much intoxicated, from one of my haunts about town, I fancied that the cat avoided my presence. I seized him; when, in his fright at my violence, he inflicted a slight wound upon my hand with his teeth. The fury of a demon instantly possessed me. I knew myself no longer. My original soul seemed, at once, to take its flight from my body; and a more than fiendish malevolence, gin-nurtured, thrilled every fiber of my frame. I took from my waistcoat-pocket a pen-knife, opened it, grasped the poor beast by the throat, and deliberately cut one of its eyes from the socket! I blush, I burn, I shudder, while I pen the damnable atrocity.

Läs hela Edgar Allan Poes The Black Cat här.

Att citera sin favoritkille

"Du är ingen jävla punkare, din nolla!" Jag for upp från soffan, smällde hans huvud rakt ner i bordet, ryckte tag i hans öra och tryckte örsnibben mot träet med fingrarna. Sedan slog jag en spik rakt genom örsnibben och ner i bordet medan alla i rummet tittade på.
"Aaaaaaaauuuuuuggggghhh!" skrek han och vred sig av smärta där han satt fast vid bordet som en hund i kort koppel.
"Nu är du punk!" sa jag till honom. Vi vred upp stereon och fortsatte festa som om han inte fanns. När jag vaknade nästa eftermiddag var han borta, men spiken satt mystiskt nog kvar i bordet. Jag försöker undvika att tänka på vad han måste ha gjort för att komma loss.

Nikki Sixx / The Dirt

Boken alla borde läsa, vare sig man lyssnar på musiken eller inte.
Sjukast, galnast och helt enkelt så fruktansvärt underbar.


RSS 2.0